Here we go again
Helt ärligt. Finns inget stopp mellan tuggorna. Moffa.
Vaknade upp med en knäpp i morse, ni vet den där, "nä nu jävlar få det vara bra-känslan". Fy. Inte undra på att jag är trött och finnig med allt socker som ruttnar inifrån och ut.
Missförstå mig gärna men gör det rätt - socker är guds gåva till folket. Tills man fått för mycket och mer därtill.
Så idag känns som en nytändning! Ut med skräpet. In med orken!